Då var det dax igen...
Jag gillar inte att packa inför resor. Okej,det viktigaste är skor,klubba och värmebyxor. Resten går alltid att lösa.
Men det är ändå jobbigt... Jag är iofs van vid att jag alltid glömmer något. : )
Jag älskar när det ringer i telefonen och det är någon oväntad som ringer.
Som ikväll ringde Pär Björn. Han är lite av min idol. : )
Världens näst bäste tränare. Första platsen är Hallstenssons.
Både herrarna är har jag väldigt stor respekt för.
Pär ser jag upp till för att han har lyckats både i arbetslivet som tränare.
Han frågade om killarna i Boden. Jag sa att dom åkte epa och hängde utanför Åhlens.
Då skrattade han och sa att han börjar känna igen Boden,inga brats direkt. ha.
Han är cool den där Pär Björn.
Jag är även stolt över min Far,han har ett tufft jobb med tuffa utmaningar.
Tänk om inte Pappa skulle vara så bra på sitt jobb,då skulle Universitets sjukhuset i Linköping rasa samman.
Jag kan aldrig sova dagen innan matcher... De gånger jag ligger och funderar på matchen för mycket och är riktigt taggad. Då spelar jag oftast som en kratta. Men om jag somnar hyffsat tidigt och inte tänker på matchen någonting. Då spelar jag som bäst. Eller som morsan säger,att jag spelar som bäst när jag är riktigt förbannad. Om jag var irriterad hemma innan en match över något och tjaffsa med morsan. Då spelar jag bra.
Så morsan ring och skäll på mig innan matchen imorgon.
: )
Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan ta en macka och té till "Sex and the city"