Det var så det var.

Fick alla bilder ifrån min hemresa igår. Åhh,jag får gåshud bara jag tänker på det. Minnen för resten av livet. Familjen,vännerna och Hjärter Kung. (Diskmaskinen var även den grymt uppskattad)
Kände mig verkligen som en drottning bredvid min kung.  Han får mig alltid att skratta. Han skämmer bort mig med utekvällar på resturang,är en riktig gentleman.Lånar ut jackan i ösregnet,springer och letar taxi i regnet,så att det såg ut som hade badat. Herregud,trodde aldrig det skulle bli såhär. Sju år senare,det var så det var.  Men vad vet vi om framtiden,jag lever för stunden.

Annika,bästis,så underbart vi hade. Hoppas att du kommer upp snart så du får kalasa med hela gänget.   
Då ska vi visa dig norrländska takter.


Härligt att träffa familjen,skönt att bara ha dom i närheten.112 mil är för långt bort.
h

   
       
     
      

     
     
     
      
    
   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback