Att allt man tog förgivet och allt man tog för gott. Var bara något man fick till låns

Det känns virrigt och rörigt. Jag vill att allt ska bli som förr. Kan det bli det?
Orden ekar i huvudet. Försöker förstå,försöker intala mig själv att det är som han säger. Vill att det ska vara så.
Det sägs att kärleken gör en blind. Det är nog så.
Han har allt det där,som jag vill ha. Det kändes skönt att åka hem,för jag visste att det fanns något här uppe att komma tillbaka till. Någon att längta efter.
Allt jag vill är att orden ska sluta eka,jag hör meningarna om och om igen....

Sommar'n miste lite av sin fägring
Solen miste lite av sin glans
När det, vi hade hoppats på
föll ihop och gick i kras
var det nästan som om glädjen inte fanns
Nu säger jag att inget har nå'n mening
att det enda, jag vill ha är lugn och ro
Men vi kommer aldrig vidare
om vi lutar oss tillbaks
Så kom hem till mig så gör vi nå't ihop


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback