Lördagen
I lördags var i Sthlm och spelade mot Balrog. Matchen höll vi på att vinna,men mest mål vinner tillslut.
Jag längtade något oerhört till denna match,för jag visste att världens absolut bästa grabbar skulle komma och kolla.
Det var alldes underbart att träffa alla bröder igen. Johan är ju min alldels egna bror. Martin och Oskar räknar jag som mina bröder. Dom betyder grymt mycket för mig.
När jag såg Martin och Oskar på läktaren så blev jag så lycklig. När Oskar hoppade upp i min famn kändes det som att världen stannade för en sekund.
Efter matchen blev det lite syskonlir. Oskar,9 år gammal,glänste som vanligt. Alla på läktaren och de i laget blev stumma av hans teknik. Bäst var när han lirade upp Johan på läktaren för att köpa korv genom en iskall tunnel.
Johan och Oskar lekte leken "skjuta så hårt som möjligt på varandra" i korridoren,vilket en del Balrogspelare fick känna på. = ) Martin och jag slog ihop oss som vanligt,vilket innebär att Oskar hamnar i trubbel. = ) Ingenting förändras.
Oskar tyckte att det var sååå tufft att åka till Stockholm. Jag är ju hans idol trots allt.
Läget försämrades inte direkt av att Johan var med,eftersom han är en liten stjärna hemma i Motala.
Fast det som han tyckte var roligaste av allt var nog att han nu har lärt sig att det finns en förort som heter Fittja.
Vilket han berättade för mig ungefär tusen gånger på ca 23 sekunder. haha.
Det var fruktansvärt tungt att åka ifrån dom efter en sån kort stund,vilket slutade med att jag grät på planet.
Töntigt kanske,men åka ifrån folk man älskar är aldrig lätt. Sorsa fick agera stöd i det hela,vilket slutade med att Sorsa fick en stor snorfläck på sin tröja. haha.
