Sofia Thorsson

Leken "gula bilar" har blivit en lek på blodigt allvar!
Nu för tiden kan Nina och jag inte åka någonstans utan att sitta på helspänn! Konversationerna i bilen har helt försvunnit,för båda är helt fokuserade på vår jakt efter gula bilar!
Eftersom båda är två extrema vinnarskallar och ännu sämre förlorare vill ingen förlora! Att förlora är det aboslut värsta som finns,pikarna och hånandet som kommer av en förlust är inget man vill uppleva! Hellre håna än att hånas!

Färgseendet är dock lite försämrat på min motståndare! Guldiga,beiga eller gröna bilar blir lätt gula i Ninas ögon!
Igår när vi skulle åka till Kioskpiraten och hyra film ser Nina en limegrön bil i en korsning,hon slår till mig och jag säger att den inte alls är gul,den är inte ens i närheten av gul! Eftersom vi ska till höger i korsningen börjar hon svänga samtidigt som hon följer den limegröna bilen med blicken. Hon glömmer dock bort att svänga så mycket som kurvan kräver och refugen med trafikljusen börjar komma närmre våran bettan! Efter ett litet skrik ifrån sin codriver glömmer hon den limegröna och uppfattar vad som håller på att hända och kan rädda oss från ett missöde!

Trots denna konflikt vann hon trots allt gårdagens fajt,jag hade ju iofs feber och var inte så allert!
Vilket innebar att jag blir sur och låtsades om att tycka att det där med "gul bil" är en otroligt töntig lek! Att förlora en drabbning i "gul bil" är ungefär som att förlora i minigolf. Fast när man förlorar i minigolf beror det väl mest på att det är fel klubban eller att det är tråkiga banor och det är allmänt tråkigt med mingolf! Det är ju aldrig ens eget fel. ; )

Jag har redan börjat ladda inför nästa match,då är det jag som ska retas!