Har du hittat rätt,kan du höra ditt skratt? Kan du leva med ena foten över branten?

som du kanske har förstått så är jag hos dig igen. Jag försvann på vägen men jag saknade dina sinnen. Det har varit tungt och grått. Jag är frusen än,där livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen. Som du kanske redan vet,jag är oslagbar. Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder. Du är sval sen blir du het. Du har känslorna kvar och när väggarna rasar och jag undrar vad som händer. Du har dina ord,jag inte skringa dom kan inte låta dom va. Jag har mina ord som du sa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback