som ett rastlöst barn om våren

Min mormor är den vacker,kanske den vackraste kvinnan på jorden.
Hon är sådär perfekt som en mormor ska vara,alldels underbar!









Vårgardinen böljar svagt där solen strömmar
och långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar.
Du drömmer om något fint,
jag ser du småler.

Och om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där,jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback